Det Ultimata Sveket.

 

För en tid sedan läste jag en insändare på internet, där SB:s övergrepp på unga pojkar/män jämfördes med incest.

Jag instämmer helt i den analysen med tanke på den ställning SB haft/har i våra liv.

För sina devotees är SB mer än vad någon förälder någonsin har varit för sina barn.

Han är själva personifikationen av Herren Krishna, Gudomens högsta personlighet och hans väsen genomsyrar allt.

Han finns också i sina devotees hjärtan i form av den gudomliga gnistan eller helt enkelt som kärleken själv:

“God is the personification of love; the same love is immanent in the heart of all human beings.” säger SB.

Mot den bakgrunden kan de sexuella övergreppen, som SB/Gud Fader begått mot unga pojkar och män, jämföras med incest.  (fast kanske ännu värre)

De som varit måltavla för SB:s begär, har knappast upplevt hans handlingar som kärleksfulla.

Några har t o m blivit så förvirrade och desperata att de tagit sina liv.

Sveket de utsatts för, blir än grymmare, om man betänker att en del av offren kanske redan innan de kom i kontakt med SB, utsattes för incestuösa handlingar/sexuella övergrepp.

Detta i sin tur, var kanske en viktig drivkraft, bakom deras andliga sökande och resulterade i att de vände sig till SB, med hopp om stöd och hjälp.

Och än mer utsatt blev deras situation efter SB:s “uppvaktning”.

De flesta har sannolikt tvingats bära sin tunga hemlighet i yttersta ensamhet.

Flera har berättat att de inte vågade tala om vad de varit utsatta för, p g a rädslan för att inte bli trodda.

Att detta var en mycket realistisk rädsla från deras sida, har vi fått talrika bevis för.

De förnekandemekanismer som kommit i dagen hos SB:s trogna devotees är hårresande.

Och de pojkar/män som trots allt vågat framträda offentligt, har smutskastats och omyndigförklarats.

Jag är övertygad om att förnekandet är så ohyggligt starkt hos många devotees, att de inte ens skulle reagera om de fick se övergreppen med sina egna ögon....

Vad skulle egentligen behöva hända, frågar man sig då, för att människor skall förstå vad de är utsatta för. ( jag har själv tillhört denna hjärntvättade skara)

Allt tal om kundalini, karma o s v  måste klinga falskt i de utsatta männens öron. Varför måste Gud fader, som är kärleken personifierad, själv utföra dessa skändliga handlingar?

Varför riktar sig handlingarna bara mot en bestämd målgrupp (män i en viss ålder) och varför blir SB sexuellt upphetsad när han utför dem?

Men det handlar inte bara om incest/övergrepp mot pojkarna /männen, utan också om en slags själslig incest mot egentligen alla SB:s devotees.

Det är något alldeles oerhört detta, som SB har utsatt oss för....
Kommer han någonsin att förstå grymheten i det hela?

Han har våldtagit våra själar och skändat det heligaste, heliga i våra liv.

Alla vi som är modiga nog att inte förneka eller bortförklara det som de unga männen vittnat om, har liksom dessa, mycket gemensamt med det lilla barnet som utsatts för incest.

Liksom barnet är vi svikna och förrådda av någon som står oss nära och som vi älskar.

Liksom barnet som fått sin tillitsfulla relation till den vuxne exploaterad, på grövsta sätt, har också vi fått vår kärlek och vår tillit till SB exploaterad, både själsligen och materiellt. För att inte tala om all den tid han stulit från oss.

Liksom barnet, som är totalt beroende av den vuxne och därför vänder sitt hat inåt i självdestruktivitet, har många av oss, som fortfarande sitter fast i sitt beroende av SB, tvingats ta på sig all den skuld och skam som borde tillkomma honom:

There are no defects in Me whatsoever. I am the embodiment of sacredness and purity. There is no scope for even a trace of impurity in Me. You see the reflection of your own feelings in Me as you see your reflection in a clean mirror. Purify your hearts. Only then can you understand truth” säger SB....

Det är inte han som är oren..... det är vi!

Liksom barnets förväntan att få skydd och omvårdnad av den vuxne har kränkts, har också vår förväntan om SB:s /Guds beskydd kränkts.

Vi är många som nu kastas ut i kylan efter flera år som hängivna devotees.

Många av oss har också fått uppleva uppslitande separationer från anhöriga och nära vänner, som fortfarande är trogna SB devotees.

Det är en avgrund som skiljer en SB devotee från en avhoppad devotee!!

Det är vi som är de bortsållade agnarna “the chaff” som hade den dåliga smaken att ta de exploaterade pojkarnas berättelser på allvar.....

Det är också vi som inte längre står ut med att ljuga för oss själva...

När jag nu tänker tillbaka på min tid som SB devotee, inser jag att Gud (och då menar jag inte SB) har varit kärleksfull nog att varna mig för SB vid flera tillfällen.

Men det är jag som får ta skulden på mig, för att jag inte lyssnat ordentligt.

Bara några dagar före min första resa till SB träffade jag av en “slump” en avhoppad SB devotee.

Hon hade läst Tal Brooks bok om SB:s övergrepp och funnit den trovärdig utifrån sina egna erfarenheter i ashramet.

I  min stora naivitet avfärdade jag hennes påståenden med att fler människor i så fall borde ha vittnat om detta och att det var orealistiskt med med tanke på hur länge SB hållit igång sin verksamhet.

Idag förstår jag det som jag inte förstod då... Att det faktiskt finns mycket stora krafter både av psykisk och annan natur, som aktivt och effektivt hindrar sanningen från att komma fram...

Jag minns också att jag då grubblade på, varför SB lät mig träffa denna avhoppade devotee, bara några dagar innan jag skulle åka till honom.

Då liksom vid senare tillfällen, när jag upplevde ett glapp mellan mina upplevelser och min tro på SB, var min standardlösning att det måste handla om SB:s test.

Han ville bara testa hållfastheten i min tro på honom...

Detta “testande” måste vara det mest geniala som SB kommit på, för att hålla sina devotees kvar i beroendeställning.

Finns det något effektivare sätt att få människor att tvivla på sina egna upplevelser?

Personligen kommer jag aldrig mer besöka något av SB:s ashram. Jag har numera tagit ställning för dem som blivit offer för hans övergrepp. Till den skaran kan vi egentligen räkna oss alla.

Jag hoppas i mitt hjärta att fler människor en dag skall få mod att genomskåda det svek vi alla varit utsatta för.

 

 

Åsa Samsioe, Sverige